det ljuva ljuva livet.

Jag tackar mitt undermedvetna för min mardröm inatt.
Jag insåg att jag inte kan förlåta.
Inte dig i alla fall.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0