In the end they'll judge me anyway. SO WHATEVER.

Jag hatar den här staden.
Ni dömer mig.
Och jag dömer er.
Till döden.





Vi dömer varandra till döden.
Och allt är precis som det ska.

Men vill ni veta sanningen?
Så småningom kommer vi att glömma bort allting.
Vi kommer glömma bort den här staden. Hur den äcklar oss.
Vi glömmer nästan allt vi har lärt oss. Alla årtal och alla krig.
Och vi kommer verkligen glömma bort det vi memorerade in kvällen innan.
Om du har tur kommer du kanske ihåg en favoritlärare. Max två. Om ens det.
Dina klasskompisar i femman är nästan redan borta.
Du glömmer bort vem du var kär i, vem du brukade sitta med och din bästa väns hemnummer.
Du glömmer texten till den där låten som du måste ha spelat minst hundrafemtio gånger. Om och om igen.
Du kommer att glömma vilka som var coola och vilka som inte var det. Dom Fula. Dumma. Jobbiga. Söta. Och smarta.
Vilka som hade bäst betyg. Vem som hade bästa festen.
Du kommer glömma varenda en.
Till och med dom du sa att du älskade.
Och dom som du verkligen älskade.

Och sen har du plötsligt glömt tillräckligt mycket.
För att kunna älska igen.
Fantastiskt.

Kommentarer
Postat av: Sofie

Jag älskar dig.

2011-04-25 @ 21:16:08
URL: http://sofiestattin.blogg.se/
Postat av: Amanda

Jag älskar dig mer.

2011-04-26 @ 14:45:41
URL: http://amandaelisabeth.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0